Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Epidemiologi

Folksamling går över gatan i Santiago, Chile. Foto: Mauro Mora/Unsplash.

Genom att studera genetiska faktorer, levnadsvanor och livsmiljöer kan forskare ta reda på varför vissa grupper löper större risk att drabbas av sjukdom än andra. Kunskapen används för att förebygga sjukdom och främja hälsa.

Inom epidemiologi studerar forskare våra vanligaste folksjukdomar som till exempel cancer, diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar.

Studerar stora mängder hälsodata

Epidemiologiska (register-) studier bygger på data om arvsanlag, miljöfaktorer och levnadsvanor som inhämtas från nationella befolkningsregister, stora enkätstudier, omfattande datainsamlingar i fält samt biobanker. Datan hjälper forskarna att ta fram nya metoder som kan förebygga sjukdom och främja hälsa.

Forskarna inom området:

  • gör en stor befolkningsstudie (250 000 deltagare) med 45–75 åringar
  • söker svar på varför vissa befolkningsgrupper löper större risk att drabbas av folksjukdomar än andra
  • studerar orsakssamband till kroniska och smittsamma sjukdomar genom att mäta biomarkörer och analysera genetiska variationer och samspel på gennivå
  • utvecklar övervakande system för prognostik, vårdförlopp av epidemiska sjukdomar, exempelvis covid-19
  • är med och utvecklar moderna biobanker, databaser, register och andra forskningsplattformar som möjliggör internationell spetsforskning.

Gener, livsstil och miljö

Forskarna tittar till exempel på vilken betydelse livsstils- och miljöfaktorer har för hälsan. Till exempel hur vår hälsa påverkas av det vi äter och hur vi rör på oss, samt hur vi påverkas av exponering av miljögifter i naturen.

Många folksjukdomar eller tillstånd är till viss del ärftliga och därför studerar forskarna också gener för att förstå varför dessa sjukdomar uppkommer. På detta sätt kan forskarna förhoppningsvis i framtiden hitta helt nya vägar som kan förebygga och behandla sjukdom.

Användningsområden

I nära samarbete med verksamheter inom och utanför akademin tar forskarna fram nya lösningar inom exempelvis följande områden:

Strategiskt forskningsområde

EpiHealth – Epidemiologi för hälsa är ett strategiskt viktigt forskningsområde i Sverige. Området kartlägger orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar.

Forskningsområdet leds av Lunds universitet i nära samarbete med Uppsala universitet.

Koordinator
Sölve Elmståhl
Professor i geriatrik
Telefon: 040-39 13 20
solve [dot] elmstahl [at] med [dot] lu [dot] se (solve[dot]elmstahl[at]med[dot]lu[dot]se)

Kommunikatör
Maria Löfstedt
Telefon: 073-867 61 40
maria [dot] lofstedt [at] med [dot] lu [dot] se (maria[dot]lofstedt[at]med[dot]lu[dot]se)

Webbplats

EpiHealth – epihealth.lu.se

Forskningsdatabas

Forskare, projekt och publikationer inom epidemiologi

Lunds universitets forskningsportal

Forskningsmiljöer


Aktuellt inom epidemiologi

Hur naturen ska värderas i relation till politiskt och ekonomiskt beslutsfattande är temat för IPBES nya rapport. Bild: Istockphoto.

Hur ska naturen värderas? Ny rapport på väg från IPBES

Hur man ska värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med står i fokus när IPBES släpper en ny rapport den 11 juli.

Maj Rundlöf tittar på ett blommande kastanjeträd

Blommorna som gynnar både bin och biologisk mångfald

Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare och väljer därför att odla blommor rika på nektar och pollen. Men vilka blommor gör allra störst nytta? Enligt pollineringsforskare ...

Varje år räknar forskarna insekter på tusentals björkblad. Foto: Åke Lindström.

Lappländskt leddjursliv kartlagt i unik långtidsstudie

Unik långtidsstudie visar att insekter och spindlar trivs i västerbottnisk fjällbjörkskog.